Kastad.
Väggen höll.
Men inte jag.
Ord kan vara som stenar.
Hårda och obevekliga.
Om natten blir de så tunga.
Vaken hela natten är jag.
Snart en ny dag.
Snart ett nytt steg.
Det är morgon.
Solen lurar mig.
Det är fortfarande mörkt.
Någonstans, fotsteg.
Närmare nu.
Där uppe.
Där någon annan bor.
Cirklar, fotsteg som nöter golven.
Ligger stilla för jag vill inte bryta ihop
Fem minuter till och rummet briserar
Morgonen sliter mig ur sängen
Ett instängt rum.
Luften stilla, luktar damm .
Torr hängande luft
En doft från gårdagen.
Stilla än så länge.
Ett tag till.
Andetag jag väntar på att ta.
En annan dag väntar.

2010