amelié, de reser berg
                för dig att bestiga
                & du kastar fragment av
                den spanska siestan som
                charmerade dina slutna
                ögon med
                nyanser av rött
                en sovande don juan i dina
                drömmar
                för att lätta på
                lasten

                nu talar jag inte enbart om den
                fysiska tyngden -
                din själ var som bly
                när jag bar på ditt hjärta


     amelié, hur vi
               älskar oss till döds
               för att försvinna på det
               vackraste sättet
               omkring råder ingenting annat än
               el voz grandes tystnad
               som påminner dig om
               din faders stoft du
               fortfarande blindt krälar i

                hoppas hitta
                en enda förklaring till
                varför du släpar
                på allas liv förutom ditt
                eget


     amelié, hela längden av
               åren mellan dekadensen & vemodet
               är som en bruten
               tidslinje utan en endaste
               känsla som skulle kunna
               få dig att
               vilja påbörja en ny
                
                gatorna har glömt ditt namn &
                ljusa dimensioner sträcker ut sig
                som en naken kropp för dig att
                välja
                men det finns ingenting som
                kan kompensera
                tiden du
                spenderat bakom lås


     amelié, dina före detta drömmar
                har lämnat dig &
                speglar din första längtan
                det är femte gången
                du saknar någon men håller
                fortfarande huvudet högt
                för att sist kunna säga
                att du stod över alla
                andra när fördärvet brunnit upp

                med knivarna i ryggen
                stupar du aldrig
                för någon annans skull

                så du förbereder dig med
                bakbundna händer
                på att äntligen kunna vända
                andra kinden till

     men amelié,
                din själ är som bly
                när jag bär på ditt hjärta