När solen åter vänder ljuset mot oss
och vintern faller till föga i mark
Vaknar hjärtan och släpper loss
drömmarna som gör dig viljestark

Valborg helgon från fjärran land
kom med helig tro och ljus i själ
Från Tyskland med sina heliga band
och gjorde gott och ville oss väl

Alltsedan livets vardag i medeltid
har du firats här som seden förmår
Med både eld och bön i helig frid
har vi prisat dig var hän vi når

I bondevarvens tid av jord så kall
märkte man åren efter tidevarven
Till Valborg var plogens dag all
efter kom alltid hästen med harven

Mången tid av vårbruk har flyktat
men stolt förblir ändå vår sed
Natt av idag är ändå väl beryktat
som en del av liv av Svears ed

Så tänd en eld på närmaste höjd
och se lågorna i vårens bankett
Le och njut känn dig mer än nöjd
av vår rit av allas vår rätt

Sjung med fränder mot himmel blå
minns hur vi är en del av igår
En tradition som Sverige anstå
som bekräftar att riket består