Du är vaggvisan
i detta arktiska hus
en subtil rörelse från sömnen
sannolikt också handen
på mitt hjärta
ett ljust glitter från snöguden.

Du är solen av kristall
ett iriserande skepp
som bryter sig fram
på grönländska hav
med last av dansare
som snurrar i sitt ishjul.

Du är frostig andedräkt
långa armar av hård vind
som sveper mig i kallluft
lyfter mig lilla människa åter
upp i vaggan där jag började
ja du är vaggvisan.