Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Foto: Eget


Vid isens kant

 

Isen ruggar sig intill land
håller sitt grepp
om det fastfrusna

Vattnet rör sig
under det knaggliga
vita täcket

Isen förbjuden att beträda

Jag vandrar längs strandkanten
söker mig inåt

Världen styrs mot
något jag inte delar

Ett nytt hem
befolkas
fylls med kärlek

I mitt fönster
växer inomhus tomater

Jag värjer mig
mot dagens rubriker

Vi växlar vänliga ord
i väntan på hissen

Mitt dagliga motstånd
vandrar vid min sida

En gång sade han till mig
att byta fokus

Till våren tinar
det fastfrusna fram

 

©Eva Hedlund fd Langrath 2026

 


Fri vers av Eva Langrath VIP
Läst 115 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2026-02-06 12:54



Bookmark and Share

  Bibbi VIP
Gillar mycket.
2026-02-07

  John B Lund VIP
En skönt balanserad och bildrik berättelse växer fram och fångar mig. En mjuk berättarröst för varligt historien framåt.

Bra
2026-02-06

  Marita Ohlquist VIP
När man vandrar vid strandkanten har man tid med sig själv, sina tankar och känslor.
Bra avslut som belyser framtidstro.
2026-02-06

  Emanuel Sigridsson VIP
En text som landar mjukt runt ett 'han'. Du påminner mig om Joel Halldorfs* ord: Hur låter man bli att bli galen i en galen tid (fritt kom - ihåg). Jo, som Du säger, man lyssnar till "Till våren tinar
det fastfrusna fram".

* professor i kyrkohistoria
2026-02-06

  Sparvögat VIP
En vinter famnas så ~ fylls av
känslornas ljus och mörker…

Tycker mycket om ditt sätt
att teckna orden, ”Till våren tinar
det fastfrusna fram ”.

Ljusets hopp vilar så!

2026-02-06
  > Nästa text
< Föregående

Eva Langrath
Eva Langrath VIP