"I terapin har hon lärt, att genom att hata mamman,
kunde hon till slut skapa ett starkt band
till samma mamma".

"När inte kärlek var möjligt var hatet ett sätt
att ha kontakt med henne på nåt vis. Hatet
var kärlek".

Lotta Lehtikaari, en finländsk skådespelare
och Rosen-terapeut, miste först sin sjuka
mamma och sen sin syster Pipsa i självmord.

Nu har hon skrivit en bok om helvetet.

Till syster: "Jag räds inte hatet. Du kanske
var rädd. Jag har ibland tänkt att det nog
var den stora skillnaden mellan oss. Jag tror
inte du hatade mamma ppå samma sätt som jag.
Du sökte erkännande och försökte behaga
men det fick mamma att bara behandla dig ännu
grymmare.

Mig respekterade hon mer, kanske just på grund av
mitt hat och för att jag inte mera brydde mig.
Jag besvarade kylan med kyla".


Boken heter "Elämäni ilman sinua". Mitt liv utan dig.


Mamman tog till slut tabletter och dog i vattensängen.
På ett papper stod "Förlåt flickor!".

Pipsa suiciderade på sin egen 9-åriga dotters
födelsedag efter att ha gjort en chokladtårta
och ställt i kylskåpet. Själv blev hon 34 år.

Då mamman var så svårt störd, elak och iskall
flydde pappan till jobbet. Han lär ändå ha varit
"närvarande" på sitt sätt under systrarnas
uppväxt.

Lotta kände en stor lättnad efter mammans
självmord. Hon minns bl a att hon och pappan
höll varandras händer när polisen hämtade dem.