Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Avsked

En gång kom hon mot mig. Med sina självklara steg
och med försommarnatten under armen.

Jag räknar dem en efter en -
Tidsringarna

Tunga och lätta som hål

Jag placerar dem på den klara ytan
låter dem sjunka

Ljudlöst vilar dem
bredvid sjunkna skepp och bråte

Fjädrarna från en vinge
flyter tyst förbi




Prosa av jba VIP
Läst 6 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2026-05-28 17:24



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

jba
jba VIP