Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

i samtal med skrivkrampen


dikten tänker jag mig
blek och nästan ursäktande

som orden

bokstävernas hukande kroppar
som små regndroppar över staden

alla dessa ord som ständigt faller
innan de når marken

som om de inte längre vägde någonting
men ändå måste bäras

vi bär dem inom oss

drömmen om barnets likblå ansikte
i den smältande snön

korpens vittrande fjäderskrud
innan den sjunker, som en dikt

fallen ur våra händer




Fri vers av J.Lindberg VIP
Läst 133 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2026-07-19 11:10



Bookmark and Share

  Engel
Vackert beskrivet - en fin motsägelse!
2026-08-01

  Emanuel Sigridsson VIP
En text om skrivarens tystnad. Ord som missar det vita arket. Tillie Olsen har ägnat fenomenet en hel bok. Du får mig att reflektera över hur många orsaker till tystnad det finns. Först tänker jag på Dagerman - Förbannelsen över att ha skrivit ett mästerverk. Arundhati Roy såg till skillnad från Dagerman ljuset: Hon kunde leva med det. Härnäst Gunnar Ekelöf - det kan gå åt 100 utkast innan ordet har tagit mark. Jag väljer det sista och önskar dig lycka till. Prologen här är lovande.
2026-07-31

  Leia VIP
Ibland finns en formulering som känns större än dikten den står i.
"alla dessa ord som ständigt faller innan de når marken".

Vackert.
2026-07-26

  Annamaya VIP
Så många texter jag skrivit som är bleka och ursäktande. Känner igen mig.

Skrivkramp har jag däremot nästan aldrig, med någon kvalité blir det väl inte. Joo emellanåt kanske?

Väldigt snygga bilder i slutet av texten. "barnets likblå ansikte" och "korpens vittrande fjäderskrud".
2026-07-19

  Jacob Sjöstrand VIP
Jag tycker framför allt att det var vackert om orden i sig, att de är några slags svävande entiteter som måste plockas ned. Kanske var det Dylan eller Cohen (alt. någon annan) som sa något om det, att sångerna plockas ned, kommer till en. Ibland är det bara till att vänta. Som att vänta på ett annat slags väder.
Så får du ju ändå till det, kanske paradoxalt nog - utgående från textens tema, ett par bländande rader mot slutet, om barnets likblå ansikte och korpen som nedstiger med sina ord, fjädrar likt kolstråk över pappret, som fäster vid. Snyggt!
2026-07-19

  sphinx VIP
Kanske lika trögt skriva som sidan är mellan varven :)

men slutet på din dikt tyder på att du har förmågan hitta väldigt fungerande bilder.

En utmaning: skriv om en film du gillar. eller temat för filmen.



2026-07-19
  > Nästa text
< Föregående

J.Lindberg
J.Lindberg VIP