Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

min regnsyster sitter på en stjärna och ler och jag fortsätter hånskratta


när jag var liten och det regnade bevakade jag
varje droppe som rann nerför rutan
antingen fastnade den hos en
annan droppe eller så rann den ner
till botten av rutan


(det är småsaker som gör oss lyckliga)


en del av mig
finns där uppe
i rymden
en del av mig som vet







en del av mig som vet




Fri vers av livet
Läst 412 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-09-09 01:57



Bookmark and Share

    majbarn
mmm, dina texter är så waunderbara att jag vill typ äta upp dom. världens största puss till dig!
2006-09-15

  Lola
Oj....
Vilken poet!
Är du verkligen 'bara' 13?
Hoppas att du fortsätter att skriva, då kommer du vinna priser och kunna försörja dig på det här.
Jag älskar att du lämnar över ett tolkningsutrymme till läsaren. Jag tycker hemskt mycket om tystnad i texter - mellanrum. Det är i tystnaden orden färdas och deras mening landar. Du låter tystnaden ta plats och det tycker jag är oerhört starkt, modigt, insiktsfullt och bra.
2006-09-14

  Sofia i hatstaden
Jag har själv ofta suttit o tittat på regnet som du beskriver så fint här.
"Antingen fastnar den i en annan droppe eller så rann den ner till botten av rutan" Fin text..
2006-09-09

  osynlig
mycket vacker. titeln är så fin. regnsyster på en stjärna. åååh. blir kär... Braaa Hanna . =)
2006-09-09
  > Nästa text
< Föregående

livet
livet