Det finns inga leenden i tapeterna här inga
fjärilar i kaffet viskningar i
garderoberna eller solskenssånger på
radion det är
mörkt
här hoppet har gått
hem

inga nya trottoarer nattöppna barer inga omötta
blickar onötta lustar bara
moln

& en önskan om nåt bättre något
sant när jag
kysser världen med korsade fingrar kysser
livet igen säger jag
älskar dig älskar dig fortfarande älskar
du mig än med
fingrarna korsade händerna knutna i fickorna det är
kallt här flickorna har
gått nån annanstans drömmarna flyttat
utomlands där
sprickorna inte syns där världen ryms
i en starköl eller en
rosa drink med sånt där
fint paraply himlen bor i en ishink bland
versalerna & klubblokalerna &
drömrus i neonljus, c-brus, där
trastarna aldrig tystnar det är kallt här löftena har
fryst fast,

ihop bildat
snökristaller, damm & acetater när
min sorg faller som
granater småsten som iskross mellan
oss är
jag Janis Joplin, Jimi Hendrix jag är Monroe &
Kurt Cobain du är
Stig Dagerman du har bläck på dina fingrar aska i
ditt hår jag letar sex i dina
fotspår fast jag inte får & visste du
att
varje självmord varje
duggregn varje andetag

är unikt

jag säger men jävligt
likt det förra varje dag är
samma dag här samma önskan om nåt
bättre ärligare med
dina händer så mycket närmare, varmare
nätter ljusare dagar du
jag mysterierna, historierna
kaffekoppar skivspelare
sprit & cigaretter ett
telefonsamtal en
sömnlöshet när jag ringer säger
sover du du säger
inte än men kanske sen jag säger berätta
något
för mig igen jag vill

veta mer om avgaser & ångest, jag vill

spilla mina misstag över dig & se dig
torka upp dom börja om &
flytta in

mellan dina lakan det är kallt här hoppet
har gått hem färgerna har
tagit slut datumet gått ut jag tänker
livet kommer
utan konvolut

för att man inte ska veta vilken sång
molnen sjunger nästa gång eller
hur lång

istiden blir, med
blysulfid i handväskan med cyanid i
skorna dansar jag bugg med djävulen äter
lunch med moder Theresa dricker
te med Carl von Linné

ljuger

för Santa Lucia med ögonen i händerna spelar
luffarschack med
Jack Kerouac, Cyrano de Bergerac &
alla
änglarna jag

skriver brev till Casanova lovar bort mig till
James Dean ber
gud om lite vin lite råd om lite cash & några
fler sekunder du vet ashes to
ashes mer novokain jag
suger av Franz K. medan Rimbaud ser på målar Freud himlen
gatstensgrå

& ber mig beskriva vad jag tänker på, jag säger jag
önskar att jag haft någonstans att
gå
eller

vaddå jag är en komet ett spindelväv ett
träd mot solnedgångarna bland asfalten, rökridåer pop-
legender & min

rakbladsblå längtan

att få brinna
upp under dina händer, bygga bo i dina
återvändsgränder, mina


skor är för små snälla
älska mig ändå.