Den svarta hunden vet var
den ska
börja &

vissa toner är som spelade på
ben, som
spelade på bröstkorgsben de
liksom ekar när allt tomt ger
resonans,
vissa

toner är som spelade på
senor eller

nerver eller

fingertoppsådror man
inte riktigt visste fanns;


stunderna man
alltid kommer minnas


man önskar att man hade valt dem själv


hade kunnat överväga deras
värde, byta ut
dem mot nån som var
mer förtjänt, men

när hunden står där bredvid mig &
pekar
står alla dörrar redan gapandes på
glänt

vi
verkar låsta i en märklig position



& de där stunderna man alltid kommer minnas
jag önskar att jag hade valt dem själv


en svartögd hund som när som helst kan knacka på



man blir äldre & vill inte
känna till

hur viktigt nåt kan vara som
inte får ta plats;


när den svarta hunden känt mitt
namn sen länge

är det
värre att

den också känner
ditt.