Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Trolovad med våren

Trolovad med våren

1.
Det bleka ljuset strömmar obarmhärtigt ner över oss där vi färdas fram.

Luften kyligt klar, skärskådande.
Väntar på ännu ett avslöjande.

Det är tiden för vinterns borttynande
Skiljelinjen mellan förmultnelse och grodd.
Vårens ljuslila milda spjutspetsar rycker ännu i sina kedjor
Snart skjuter ystra knoppar fram, lämnar de kalaste grenar i glömska,
jorden ska inte längre få skryta med sin svartnande hud,
Det nakna ska kläs i grönskimrande dräkter och bladguld
Skogens sega skelett får åter spela andrafiolen, kliva undan för dess livgivande lummiga behåring.
Allt ska förvandlas, så även människorna.

Utmed motorvägen lyfter den stolta skimmeln sitt huvud mot vinden,
vädrar den annalkande våren.
Äventyret.

Fem förrymda molntussar letar febrilt efter skott och små knoppar
Betar grödan, diar markens lott
Hjälper den svarta jorden att hålla grönskan stången, ännu en liten tid

2.
Jag kommer att tänka på den sällsynt vresiga slånbärsbusken jag passerade tidigt varje morgon runt
fyratiden på väg mot Nyboda depån.

Denna trilska, trassliga,

Denna prassliga, taggiga arkitektur,
Prunus Spinosa
Vad du gladde mig med ditt motstånd, din envisa trots och olydnad.
Hur du med din motsträvighet och koncentrerade motvilja att transformeras,
att allt för lättvindligt förföras, dras med, inordnas – hur du gav mig kraft.
Lärde mig om mina egna rotfästen, ömtåliga för allt för hastiga framryckningar.

Du stod pall, bidade din tid
Du stod där i all din underbara torra trassliga skönhet, fick mig att bubbla av skratt var gång jag
passerade dig.

Å vad jag liknar dig i mitt hjärta!

När vårens inträde skimrade som allra starkast omkring dig, och allt redan gått i blom.
Då stod du inte längre emot,
du brast ut i den mest prunkande blomsterprakt!
Allt ditt taggiga inre dolt för betraktarens öga.

Ingen känner din kamp, ditt mod, som jag.
Nu blommar slånbärsbuskarna runt om i staden
- Nu är det vår, säger man
Men jag känner dig
Du står där allt jämt med den knotiga stommen av en vild teologi, än mer förunderlig i din
mångbottnade karaktär
Ofrivilligt trolovad med våren
Detta specifika exemplar av Prunus Spinosa, utmed vägkanten vid Nyboda
Jag älskade dig,
vi som blev kvar





Fri vers (Fri form) av LateNightBloomer
Läst 68 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2026-10-02 00:33



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

LateNightBloomer
LateNightBloomer