Det känns som tiden håller på att ta slut
Rinna ut
Som sanden rann mellan dina fingrar

Och det känns läskigt att tiden mellan
Senaste gången vi sågs bara växer
Eller ska jag säga sista gången?

Minnena av dig är som tunna trådar
av spunnet socker
Tunna, tunna snart brister det

Och du blir allt mer som ett pussel
Där flera bitar fallit bort
Ett ansikte utan ögonbryn och mun

Men jag lovar att jag inte kommer minnas dig som de andra gör
Inte minnas dig för dina koftor och jeans
Från gul och blå

Utan jag ska alltid minnas dig naken