blod pulserar
puls puls
tickande
spårvagnar

frostfruset hjärta knarrar dött
hårda luften kväver långsamt de medfarandes

passagerarna
hand i hand
knarrandes sprättandes
fingrar
kött och ben

helvetets natt
har brutit ut
dina öron
tryckta mot smutsig fönsterruta
vi slummrar in på pendeltåg

\"Hatt för en konduktör?\"

blodet måsste ibland synas
bekräftas
så han stiger av för tidigt
mannen med hatten mittemot

och du drömmer om spårvagnar
rullande hjul
det kliver på en unken luft

fyller nattens ändlösa hav utanför totalt
jag inser att vi måsste nog kliva av

kiosken lyser upp mitt hjärta
neon är vackert kallt, lyser trofast

ensamhetens krigare
sitter på bänken under bar himmel
påklädd i disigt lila

suddas bakom våra kalla nackar
hår som vilar
hår som står
och jag kommer på mig själv medveten

så vi vänder om och flyr
sätter oss bredvid
känner den ovälkomnande kännslan:
här är vi välkomna
bland fimpar
bland sanningens lugn under neon

natten sover med öppna ögon
bullret från avlägsen motorled
håller den i orgasm

hyreshus
byggs upp
när vi blundar
det händer under neon
kallt ljus

porlet av vatten
en ständig tillflykt
vi kan njuta av korv med mos
ciggarettluft
kemi

frosstens hjärta knarrande
skymmningssaga
och vi somnar