Min vän, jag är en drömmare
För alltid en drömmare
För även om det regnar
Tycks jag ändå se solen skina bakom molnen
Även om alla gråter tycks jag ändå se hopp
Jag tror på en lycklig värld, en rättvis
Men vart jag än vänder mig
Så krossas mina drömmar
För jag ser orättvisor
Och människorna runt omkring mig
Tycks alltid vara ledsna, eller arga eller trötta
För min vän, även om jag är en drömmare
Blir också jag trött
För jag kommer aldrig att kunna ändra på världen
Den kommer alltid att vara orättvis
Och människorna runt omkring mig
Kommer att fortsätta att gå med nedböjda huvuden
Och tycks inte kunna se solen bakom molnen, bakom regnet
För kan du inte se den?
Den finns trots allt, alltid där
För alltid
Min vän, jag önskar att du kunde se den
I all dess glans
Då skulle du veta vart mina leenden kommer ifrån
Varför jag är glad
Kanske skulle din blick då oftare dras mot himlen
Kanske skulle dina läppar oftare spricka upp i leenden
Kanske skulle ditt sinne inte vara lika tungt
Om du ändå skulle lyckas se
Att solen faktiskt alltid skiner bakom molnen.