i tåg

i bussar

i metallfåglar som kryper över himlen
är jag en riktig man


på krogar
i dimmor
på fester dirigerade av djävulen

i taxibilar
över trottoarer
plöjandes förbipasserande

i sällskap av flickor
av de trasiga och vackra
de som söker
skydd
tröst
hat

på tisdagsmornar
under de spruckna taken
med blå halvmånar under döda ögon

då är jag
en man,
en riktig man

och jag

jag ser min livsplan
mitt öde
tecknas i främlingars ögon
och i dagdrömmande
pennkast
skriver jag mitt liv, mitt mål
mitt självbedrägeri

jag är en man
en riktig man,

men med dig
blir jag ingenting
annat än
en pojke