min lever har lämnat mig
på min hud
bara
ett ärr och
ett avskedsbrev

\'vi har haft bra och
dåliga tider men nu
räcker det,
försök inte att hitta mig\'

och det visade sig
att min lever
lämnat mig för min stolthet,
de rymde tillsammans
en natt
då jag
somnade i ett badkar
med fickorna fulla
av stulna
silverbestick
och handen full av
skärsår

och strax efteråt
tog min manlighet adjö
och sedan
min värdighet som
tog sitt liv
och hängde sig i en kammare
i mitt hjärta

sedan lämnade de alla det sjunkande
skeppet

en efter en

alla försvann
förutom
min kärlekstörst
och min
självdestruktivitet

mina vänner,
mina enda

och jag saknar min lever
som sitter på en parkbänk nånstans
och drömmer sig tillbaka
och dricker Rosita
för allt vad den är värd
och ja,
det är den verkligen värd