När jag inte kan skriva, blir jag galen.
Jag får inte ut mina känslor,
Då får jag ångest.
När ångesten kommer, tar jag ett glas för att somna.
När jag tänker på det blir jag rädd.

Blir jag rädd.
Somnar jag inte, somnar jag inte, somnar jag inte.
Går det inte över.
Försvinner det inte får jag panik.
Kommer paniken, kommer pillern.

Tar jag pillren är jag galen med ångest, kan inte somna,
för att jag tänker att jag är rädd för paniken.
Då gråter jag bort alla känslor tills jag däckar.

När jag vaknar mår jag bra igen, tills nästa gång.
Det kommer i perioder.
Men jag vet fortfarande inte hur jag får det att försvinna.
försvinna för gott.

Såhär kan jag inte leva.
Jag tror inte jag orkar mer.