Det står en kvinna
på en öde strand
hon har blommor
hon har glädje i sin hand

Hon vinkar åt
en kommande man
hon ser stolt ut
glad att kärleken fanns

När kan hon bli stor?
När kan hon bli liten?
När kan hon vara sin?
När kan hon vara min?

Där sitter en man
i ett tomt rum
han ser på löven
som faller så tungt

Han ler mot bilden
av kvinnan
han ler mot solen
i hennes ögon

När kan han bli stor?
När kan han bli liten?
När kan han vara sin?
När kan han vara din?

Där sitter ett par
på en klippa så stark
de ser mot månen
känner nakenhet mot mark

Stjärnorna lyser
och lamporna släcks
Själarna myser
när fönstren täcks

Här kan vi vara stora
här kan vi vara små
nu kan vi bli en
här är det bara vi två.