Den ljudlösa rösten
viskar till mina ben

vandra in i livets hav
och öppna hjärtat till det som är

vandra stolt över det du gjort
och öppen inför det som komma skall



Rösten utan ljud viskar
stilla dina tankar

och låt dig falla
in i dig själv



Vi är universums öga
som letar efter sig själv

ljuset som snubblar
på sin skuggas ben

havet som undrar
om vågorna tillhör oss

strålarna som glömt
källan som skickade oss hit




Rösten utan namn viskar
var dig själv

låt ljuset polera
havsdroppens kristall

genom din unikhet
skall du finna din plats i enheten




Den ljudlösa rösten viskar
var ditt själv

var dig, var mig
mitt i allt detta varande, var




~