Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
molnen har sin resa, solen har sin, jag bara lever, av kärlek som är blind...


här vill jag stanna

Här vill jag stanna

Som höstens alla färger,
som fågelns sista sång
Berusar du mig i kärlek,
fångar mig gång på gång
Somnar naken i din famn,
vaknar lycklig, rusig och så varm
Som en blomma bevattnad av guld,
levande utan skuld
Vist är det kärlek, vist är det liv, så här vill jag stanna, för alltid.

Fukten från gräset,
luftens unga doft,
här spirar kärlek,
det växer å gror.
För varje steg,
för varje andetag,
går jag vidare,
över väg över bro
Molnen har sin resa,
solen har sinn,
jag bara lever,
av kärlek som är blind
Dina ögon lockar mig på vägen,
dina läppar viskar mig till ro
Vist är det kärlek, vist är det tro, här vill jag stanna, här vill jag bo.

Yr av vinet,
du gav mig i går kväll,
jag gav dig havet,
å du blev så säll
Kom in i mitt hjärta,
känn hur det slår,
tänk så vackert, nu är vi två
Gåvor av riken gåvor av makt,
nej, hellre två kyssar,
det har jag alltid sagt
Kärlek besegrar,
kärlek ger mer,
himlens alla stjärnor,
jag tackar, jag ber
Vist är det verkligt, vist, du nickar och ler, öppna dina ögon, och se vad jag dig ger.......




Fri vers av hellen
Läst 227 gånger
Publicerad 2006-10-11 15:41



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

hellen
hellen