hon knöt dina vrister
med
hennes bruna
blanka hår

höll dig kvar

som dina läkare gjort
med
sina recept


kärlekens profeter
stinker av ånger
av sprit
och svett,
rider sina drakar

poeterna har dragit ut i krig
mot sina
väderkvarnar,
vi ser dem på håll
de vi ville vara
en gång


och du min vän
med dina piller
din vodka
din övertygelse

går under
du går under
framför mig

inga ord som kan lindra det som sker
ett tangentbord
gör mig inte till
gud

du går under
framför mig

och jag upptäckte
en hemlig lucka
i mitt
hjärta
där musiken aldrig
nådde mig

där den aldrig
blev något den inte
varit
redan innan

men det finns ingen
frälsning
ingen nåd
i drakens ögon

hur mycket du än vill

så fortsätt
gå under

gå under


här är burkarna tomma
fulla av fimpar
och golvet
klibbigt
av magsafter

här hänger lakan
över fönstren

här är du hemma

här har du mitt pulver
min familj,
här har du min sprit
mina drömmar

allt här tillhör dig
min vän

allt här sätter krokar i din hud
får den att vidgas
stoppar
processen

lämnar droppar
av en
riktig människa
på min madrass

och vi romantiserade
allt

tills jag stannade
slutade

och du försvinner nu min vän
sjunker
likt en döende
solnedgång