Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fobi

Rädsla gör mej förlamad.Den gör att jag ser allt i ilsket rött.
Varning \"faaaarligt\" säger det.
Jag kommer in i köket .
Kom jag emot dörrkarmen när jag gick igenom den
öppna dörren? Såg nån att jag inte kom emot dörrkarmen?
Är tröjan smutsig nu, om jag kom emot dörrkarmen?
Tankarna snurrar helvetiskt fort och hjärtat bankar.
Hur ska jag få bort känslan av att jag kom emot?!?!?!?!?!?
Paniken sprider sig i kroppen\"iiiiiiiiii\".
Då hör jag henne säga: - Du kom inte emot. Jag gick precis bakom
dej.
Lugnet sprider sig sakta i kroppen och efter ett tag är jag lugn.






Fri vers av mjuk
Läst 438 gånger
Publicerad 2006-10-14 17:58



Bookmark and Share


    Softiz
jag känner igen mej. fin text!
2010-03-01

    Mejja
Känslan sprider sig i kroppen då jag läser dessa dina rader.
Ja just så hemskt kan en helt vanlig "obetydlig" sak kännas.
Att vara i det är svårt men att vara brevid någon med sådana tankar och rädslor är nästan ännu svårare.
2006-10-20

  Karmar
Ett skönt slut efter en hetsk upptrappning. Jag gillar lyckliga slut :)
2006-10-16
  > Nästa text
< Föregående

mjuk
mjuk