Denna världens ytlighet och falskhet
Stammisarna samlas på sitt ställe
för att dricka och slå runt
trubaduren spelar glatt på scenen
för folk som sitter och pratar strunt
”Hej min vän” säger hon när vi möts vid baren
och ger mig en stor kram
det är som att vi vore bästa vänner
men när vi sedan möts på gatan
är det som att hon mig inte känner
En vänskap byggd på alkohol
är ytlig och och så sned
den som söker sig en sådan
snart i fördärvet åker ned
Unga kvinnor hänger sig runt killar
med tatuerad underarm och skinnväst
de söker bekräftelse hos machotyper
som vill visa vem som där är bäst
Detta är en värld av ständig flykt
från smärtan över själslig tomhet
istället för att söka äkta vara
söker man sig till rusets dimma
Är man äkta får man höra man är stel
att inte bli en del av denna världens falskhet
gör att man antas bära på nåt fel
”Släpp lös lite”
kan man då få höra
”du behöver några öl till innanför västen”
är det bud som når mitt öra
Nej, hellre är jag den jag är i sanning
och blir betraktad som en tråkig typ
än att sälja min personlighet
för att bli ett löjligt fyllekryp