Det var en gång en man,
Han älskade henne så,
Han kunde inte tänka på annt,
Vågade inte berätta för henne.

Det var en gång en kvinna,
Hon älskade honom så,
Hon kunde inte tänka på annt,
Men vågade inte berätta för nån.

Men en dag tog dom förnuftet
Dom skulle våga berätta det,
Hon för sin vän, han för henne

Hon går till sin vän
Han är på väg till henne,
Han stannar runt knuten,
Hon berättar för sin vän,

Vännen bara skrattar å så gör hon,
Han hör å går därifrån
Men hans misstag var att han inte hörde början av samtalet,
Han hör bara dom skratta åt hans namn,

Hon går för att berätta för han,
Hon går till hans hem,
Knackar på dörr,
Men ingen öppnar.

Hon går in,
Ser en lapp på bordet,
Öppnar fast hon vet att hon inte borde,
\'Jag älskar dig Amilea men jag är för simpel för dig.\'

En bit bort hör hon skrik,
Där hänger han i ett träd
Hon känner tårarna rinna ner för kinden.
Han känner inget mer

Så kan det gå när man tar för snabba beslut,
Så kan det gå när man tar beslut i vredesmod.