Där vilsenheten inte har ett namn

Ibland bergen på Island när man tappat kompassen

Där vilsenheten inte vill kännas vid
då man vandrat i timmar och glöm se på klockan
Och finner sig själv på ett främmande ställe

Då vilsenheten inte åkallas
Hur mycket du än skriker

För nu
Har hon
Äntligen
kommit fram