Sitt livs vägar bygger man själv, bygger upp av små klossar. Svarta och vita. Ett schack. Ett schack du spelar. Du väljer själv dina motståndare, dina medhjälpare. Lägger helt enkelt fram vägen du kommer vara tvungen att följa, men om du viker av från den vet du inte vad som väntar dig. Det händer alltid nya saker, träd och buskar som står i vägen. Stenar, rötter du snubblar om. Kanske små fåglar som hjälper dig upp sen. Då kommer din schack- bräda vara vartannat svart och vartannat vit ruta. Men om du stannar och följer din väg, stig, kan du välja själv hur din bräda ska se ut. Om du gör någon illa läggs en svart ruta upp som du kommer vara tvungen att gå på sen. Och du kommer förlora en medhjälpare, en vän som trodde kunde lita på dig. Men om du tvärt om hjälper någon läggs en vit ruta upp. Motståndaren förlorar en soldat, en vän, som övergår till din sida, du får poeng. Det är så vi lägger upp livet, om du lagt upp en svart ruta kommer du få gå på den sen och något ont händer dig. Samma händer med den vita rutan fast tvärtom, den är god. Varge gång man spelar ett spel så är det inte identiskt likt, som du spelade förra gången. Så är det med våra liv, dem är olika varandras. Så tänk på hur du lägger opp din väg. Utan fusk, lägga klossarna rätt. Då har du chansen att få gå på den vita trappan högt upp i skyn......