Mina tårar, som svidande glider ner,
Smakar salt som om dem badat i havet.
Tänker på mamma, det forsar fram fler,
Jag vet att det var jag som gjorde valet.

Kärlek som han mig aldrig gav,
Det gjorde ont och kväver mig fortfarande.
Min kärlek var större än alla jordens hav,
Och ärret jag fick trodde jag var bedövande.

Därefter alla fel jag gjorde då,
Sårade och skadade andra.
Förlåt, jag skäms och ångrar mig så,
Inne i helvetet jag vandra.

Men nu så lämnar jag allt bakom mig,
Tar nya steg, ett för ett vidare fram.
Och hoppas du ska säga att du förlåtit mig,
Jag vet det är svårt nu är vi alla känner skam.

Men tills dess kommer gråt som badat i hav,
Hålla mig sällskap och vara min hatande natt kamrat.
Under sorgens tyngd ska jag vara dens slav.
Mamma jag saknar dig, lyssna och förstå genom mitt prat.

Och den andra personen jag älskade då,
Vill jag hels glömma för jag hatar han så!
Mamma älskar dig! <3