Jag har ofta undrat
varför du väljer att stå bredvid
Du säger att du lever
Du säger att du är fri

Jag säger att du är isolerad
ensam och rigid

Du lever
men inom ditt skal
Du gör själv dina val

Är det därför du väljer att inte göra som alla andra
att i allt bevisa att du är annorlunda?

Du säger: Jag är exklusiv
bättre än de flesta
En annan säger: Jag platsar inte bland de bästa
Båda lider av samma sjuka
Båda ursäktar de samma sak
vågar inte vara en i mängden
vågar inte visa sig svag

Med detta vill jag mena
att kärleken till sin natur vill förena
och inför kärleken måste båda kapitulera
för att den ska kunna delas med flera

Men det är inte så lätt att böja stolthetens hårda rygg
lägga ner fruktan för att få chansen att bli trygg

Men kärlekens och nådens Gud Han är
för att lyfta upp, leda och hela
finns Han här
Han vill göra allting nytt
Bryta isoleringen
föra dig in i sin famn
Göra dig till en bland andra
Han vill föra dig i hamn

Han ser dig
älskar dig
mitt ibland alla
Hör hur Han dig kalla