Ett år.

Bara två ord.

Men ändå, en evighet.



Och jag vill att tiden stannar till en stund, bara för en dag.

Jag vill att alla gamla minnen vilar i morgon, bara för en dag.

Jag vill att skimret lyser hela dagen, runt oss, bara för en dag.

Jag vill att vi får vila i den ro vår kärlek rymmer...



I morgon, ett år.



Och livet pågår för fullt runt oss, i oss, i ständig rörelse.

Strömmar kommer och lämnar oss, och vi lär oss att leva.

Och jag sitter här och minns alla dagar som passerat förbi.



I morgon, ett år.


Och jag tror. Jag gläntar på dörren till min egen lycka.

För bakom all utveckling, avveckling, frustration och rädsla

vilar minnet av alla dagar med frid, glädje och sinnesro.

Den oändliga känslan av lycka med dig, som stilla vilar...


Under ytan. Ovan ytan. Solglimtar på ytan. Stilla glädje.

Ofattbar, underbar, vilsam och skön. Lycka.


Jag ville skriva en hyllning till vår dag.

Inte vet jag om jag lyckas.

Jag vill jubla över att vi finns.

Jag vill glädjas åt våran dag...


I bakhuvudet ringer alla andra årsdagar,

som inte var.

Eller som var fulla av sorg.


Födelsedagar som kom och gick, utan glädje.

Årsdagar från förr, som bär bitter eftersmak.

Besvikelser över tomhet, ödslig ensamhet.

Dödsdagar.


Alla människor som försvunnit, som svikit.

Ingen som någonsin fanns.

All längtan, allt hopp, som grusades och försvann.

Inget fanns.


Tung ryggsäck. Som jag bär och känner och bär.

Och tankarna går.

Jag känner den på min rygg, men inte som förr,

inte alls som förr.



Det jag vill är att du ska veta
att alla dagar som gått
har varit mer än jag någonsin vågade drömma om.

Jag vill att du ska veta att jag varit lycklig
och är lycklig
över oss.

Sedan finns det dagar när jag svär inombords
över att jag också är människa
över att du också är människa
över att vi också har saker att lära oss.

Det finns dagar när jag förbannar min ryggsäck,
och din.


Och det finns andra dagar...

Det finns dagar när jag ligger alldeles stilla i dina armar
tills jag somnar.

Det finns stunder då vi är så nära att ingenting annat finns.

Det finns stunder, många stunder, då vi talar och talar,
om musik, om andlighet, om svåra stunder,
om livet, om smärta, om glädje, om kärlek, om våra barn.

Och ibland tar min själ, mitt hjärta, mitt hela innersta, glädjeskutt,
för jag ser så klart och tydligt att det är gott.

Så, jag vill bara säga att jag älskar dig,
älskar det vi har.
Älskar mig själv i det jag är, i oss.


Ett år.

Bara två ord.

Men ändå, en evighet.



Och jag vill att tiden stannar till en stund, bara för en dag.

Jag vill att alla gamla minnen vilar i morgon, bara för en dag.

Jag vill att skimret lyser hela dagen, runt oss, bara för en dag.

Jag vill att vi får vila i den ro vår kärlek rymmer...