En mening borta.

Flera meningar försvunna
i mina minnens dunkla vrår.

Förvirrad hejdar jag mig,
letar i mitt virrvarr av tankar,
som,
jag lovar,
inte ens jag själv har en chans att hänga med i,
alla gånger.

Jag som är så skärpt!

Hur kan jag missa så kapitalt,
att minnas.


Så jag bygger murar av försvar.
Lätt som en plätt.
Som jag alltid gjort.

Men...

Idag...

Såg jag någonting annat,
fast först efteråt,
såklart.