jag har fått i mig två flaskor
RedRock
och ingen i staden ser att jag har bomull
under mina ögonlock

jag vill inte hem igen
som den förlorade sonen

och de sminkade änglarna
bär kortkort
i november
och bilarna med riddarna
plockar upp blåögon
som smeker
sig till
gubbar på sedlar

och byggnaderna omkring
sträcker sina stålfingrar
upp mot en
medlöpande måne
som betraktar
slavarna på sergels torg byta påsar
med varandra
och ingen sjunger psalmer längre
från en kristen orgel,
ingen delar ut kaffe
till de hemlösa
ingen ser någon annan
vandra hem till snaran
eller ser hur
de övar sig på att se ut som alla andra




\'babyblue I love you\', säger jag
när tjejen knuffar mig
så jag tappar balansen
och skrattar
hela vägen ner för stentrappan

det växer taggtråd ur piketbilarna
och sirenerna målar drogade ansikten
på väg mot
tunnelbanan
men jag har skrapat upp mina knän
och stirrar för hårt
på en ung flicka som kliver in
i en svart saab

sedan står jag ensam kvar
och det rinner något från mitt ansikte
det kan vara
blod
eller tårar
från mina förgiftade
svullna ögon