Jag är fel säger du

fel i min omtanke

fel i min oro om dig

fel i mina ansträngningar om trygghet

respekt o kärlek

bara fel.....



Du vill inte vara här längre

i min modersomhuldande tillvaro

hellre där

fri

på väg, inte vet du vart

men på väg bort

eller var det dit

mot.......



Ja vart var det

inte hit i alla fall



Sorgetunga droppar

faller från mina ögon

sprungna ur mitt modershjärta



Du ristar orden på spegelglaset

seende in i dig själv

varje ord skär så skönt



Ett begär

en önskan

att också jag ska känna

smärtan



Undflyende ögonkast

randar vår dag



Skygga.....



Vi börjar med

de mindre hårda

orden

flyktigt seende förbi

varandra



Mättat

ligger den o dallrar

önskan,

blir ett väsen av sig självt



Längtan....

milsvidalångt ifrån har vi varit

längre än någonsin förr



Trevande söker vi oss tillbaka

men inte som förut,

skrattet har sorgens eko

det som förut var invant,

tryggt



Är nu skörhet

och

osäkerhet



Vi går bredvid varandra igen

men

du går mer med dig

och jag mer med mig



Ditt sikte är inställt

dit

jag vill vrida det hit




Bitterljuvt njuter jag av

stunden

vet att den snart

är slut.