Konduktören skriker med gäll röst
Någonstans bortom, i gröten av människor
I min hand ligger ett tvårubelsmynt
Det är kantstött och kallt som is
Jag fryser
Snötiljorna växer över trådbussens fönster
Det verkar kallare inne än ute på gatan
Inte ens alla dessa människors gemensamma lunga
Kan hjälpa trådbussen att tina upp
"Betala för resan, tack!"
Rösten kommer närmare
Den blir gällare för varje steg
Bussen stannar
Dörrar öppnas
Få går av
Ännu fler pressar sig in
Okända människor
Kropp mot kropp
Del mot del
Mitt ben dras åt höger
Mitt huvud åt vänster
Det är ett stormande hav av människokroppar
Kroppar som vill dra mig ner
Ner mot trådbussens mörka botten

Trådbussen drar ryckigt fram genom rusningstrafiken
Rösten är nära nu
Jag letar reda på min hand
Och sträcker upp den mot röstens ägare
I utbyte får jag min biljett
Min talon, "talontjik"
Dörrarna öppnas
Trycket lättar i ett par sekunder
För att sedan åter dras åt
Jag drar mig försiktigt mot dörren
Nästa hållplats är min
Bussen stannar åter
Jag pressas ut mot utgången
Och efter att  ha glömt att fråga den framförvarande personen
Den sedvanliga frasen
"Skall Ni gå av?"
Står jag redan ute på gatan
Vinterkylan känns frisk och befriande