Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag vågar inte riktigt...

Det är ganska roligt egentligen. Det där sättet du ser på mig. Som om det inte fanns någon annan i hela världen. Som om jag faktiskt var värd att titta på.
Jag vet att mina vänner är sötare än mig. Jag är inte speciellt söt.
Men det gör inget.
För när du tittar på mig känner jag rysningar i hela kroppen.
Från tårna ända ut i fingerspetsarna.
Runt, runt virvlar känslorna.
Glädje, spänning,tvekan, hopp och drömmar.
Om kärleken gör en blind blir jag döv också.
Om någon försöker prata med mig när du är i närheten hör jag inte.
Allt jag hör är:
DA-DUNK
DA-DUNK
Pulsen skenar iväg som en vind.
Hjärnan vill inte fungera rätt.
1+1 vad är det?
Jag tror det betyder vi.
Vi som i du och jag.
Om jag skulle säga hur mycket du betyder för mig skulle du nog bli rädd.
För mycket är en underdrift.
Mycket, mera, jättemycket, enorm mycket.
Så mycket att jag vill skrika ditt namn.
Fast jag är blyg. Blygheten stoppar mig.
Rött ljus - farlig väg.
Det är nog säkrast att backa bakåt och ta den säkra vägen hem.
DA-DUNK
DA-DUNK
jag kommer ångra mig sen...




Övriga genrer av saftflicca
Läst 210 gånger
Publicerad 2006-12-01 23:38



Bookmark and Share


    mejo
Igenkännande ord om detta stora som kallas kärlek. Texten är för mig lågmäld på ett vackert sätt, samtidigt som alla de stora känslorna sipprar ut. Gillar slutet som öppnar för vidare tanke!
2006-12-02
  > Nästa text
< Föregående

saftflicca