Här står jag och ser upp på era ansikten
ni talar om mig
jag hör inte riktigt
Fast jag vet att det är om mig

Hon tycker inte om mig, min lärarinna
sätter mig i rummet utanför de andra
fast jag är den tystaste och duktigaste

Känner mig utanför, hela tiden
utanför er här o nu
utanför dem, mina klasskompisar
utanför hemma
bara utanför

Så snappar jag upp något
ord som ni växlar
nu när jag står här nere

Ni tittar inte på mig
eller inkluderar mig
ni bara pratar om mig


Hon säger,
-det känns som om hon ser igenom mig..

Och jag tänker

Det är sant!

Jag ser igenom henne
förbi alla artiga fraser
tillgjorda leenden
hon-du tycker inte om mig
jag passar inte i mallen
på hur barn ska vara

Jag tycker inte heller om dig
längre...