Vi har satt upp julbelysningen ute nu
och som vanligt har vi finast i grannskapet
för det blev ju samma sak i år
en tävling om vem som har
mest lampor
utan att framkalla epilepsianfall
och vem som har
mest snöspray på fönstren
utan att det blir laviner över fönsterkarmen

och självklart har vi den största julstjärnan i fönstret
så att folk kan se oss från motorvägen
även om vi inte ens bor speciellt nära

vi ska vara bäst

och vi ska spela alla jullåtar på högsta volym på julafton
så vi visar vilka som har den bästa julstämningen
och vi ska ha vår perfekt konformade, ståtliga gran nära det
alldeles lagom snösprayade fönstret
så att alla kan se hur mycket presenter vi har under
och hur vi sedan ska dansa runt granen och paketen och
hålla varandra i händerna
hela tjocka släkten alla 56 eller vad vi nu kommer vara till
jul och självklart lagar vi maten till alla
annars vore vi ju snåla


På något vis ska vi alltid visa andra
att det är vi som lever lyckligast
och att vi genom materiella ting
har den bäst fungerande familjen
även om vi egentligen är långt ifrån mammapappaochtvåbarn


och grannarna verkar gå på vårt skickliga skådespeleri
för de ser på oss med avundsjuka ögon
och försöker sedan intala sig själva att
less is more
och att de faktiskt valde att julpynta mindre i år
och inte på grund av att pappa Anders eller Pär eller
vad dom nu heter inte fått någon lön
utan för att man ju faktiskt inte ska skryta och
försöka vara bättre än alla andra hela tiden




Och efter Kalle och julmat och paket och
skratt och glögg och sånger
ska vi börja planera inför nästa jul
och hur vi då kan klå familjen Gustavsson som
bor på gatan lite längre ner


dom har nästan lika mycket pengar som vi