Stilla glöd
sträcker sig
efter dina

lungor


du
blev kallad
till de arkebuserade

som doftar

men inte
andas
in
sig själva


UTE vinklar betongväggarna
omvärlden
samma rikting
planeterna


Hopplöst
intorkade
skvättar

av
saltlöst

vatten
som speglar sig

mot
nån annan än sig själv när
du
går

förbi

Vi kunde ha ställt varandra HÄR

bakom kullisserna


För att


hämnas



oss själva