Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förtvivlans djupa brunn

Ett glas faller mot marken.
En förtvivlan fyller glaset,
så att ytspänningen är ett faktum.
Glaset faller och faller
i vad som verkar vara en evighet.
Till slut
I sista sekund
Fångar någon glaset,
och hindrar det från att krossas
mot den bara marken.
Förtvivlan rinner ur glaset,
men lämnar det inte tomt.

Bara till hälften tomt.




Fri vers av Kickan
Läst 447 gånger
Publicerad 2007-01-10 19:54



Bookmark and Share


  Arte
Någon som verkar ha djupa tankar ;)? niice
2007-01-24
  > Nästa text
< Föregående

Kickan
Kickan