Min sorg kan inte gråtas.
Min sorg kan inte skrämmas.

Dagar som gått kommer aldrig igen.
Fast det önskar man ju.

Nej, jag kan inte gråta.
Inte skratta.
Knappt andas.

Man bara går och hoppas.
Kanske man hoppas på för mycket?
Kanske man ska sluta hoppas och börja tro?

Min sorg är du.