Minns en morgon

för alls icke länge sen

Blev visad till Dig

pekad i den riktningen

Har alltsedan dess

blivit alltmer fångad och fast

Förtrollad och fri från tristess

sugs in i magins oanade kast

Har aldrig trott på ödets nycker

eller den ögonblickliga kärleken

Men inser att vad jag än tycker

så sitter jag fast, onekligen

Med busglitter i ögonen så blå

dras jag allt närmare dig

Ger mig ett fullt sjå

att annat tänka på än bara dig

Har sett och hört det mesta

är inte rädd att vara ensam om natten

Har mött motgångar de flesta

landar dock alltid på fötterna likt katten

Hinder och problem känner jag

det kan jag hantera

Möter sånt nästan var dag

det kan inte mitt jag besegra

Kärleken däremot förstår jag mig inte på

Den bränns, såras och gör skadan värre

Även om den kan få en att en stund må bra

så när den tar slut gör det ju inte smärtan smärre

Aktat mig noga för att falla igen

skyddat hjärtat bäst så 

Så kom plötsligt du in med solsken

och tinade mitt djupfrysta hjärta snabbt då

Vad som sker framöver

vare sig det blir vi eller ej

Du ger mig nu det jag behöver

En stund av ditt liv och för det älskar jag dig

Du har gett mig en insikt jag länge saknat

du har väckt mitt slumrande sinne

Du har gjort så jag vaknat

och åter ser livet utanför och inte bara i mitt minne

Tack för att du vill vara min vän

om så bara för en sekund

Du har fått mig att känna igen

och få njuta av förälskelsens stund