Sommarlovet kom som en chock. Varje minne utav dej är som en besvikelse.
Men utan dej är jag inte hel, utan dej är jag inget.
Men varför kan jag bara inte glömma dej??
Känslan efter dej finns kvar och kommer troligen att alltid finnas kvar.
Jag säger att jag måste glömma dej men det går inte.
Hur ska jag göra?????