Hon började bli riktigt proffsig och van nu. En ny spegel hängde på väggen, den hade en guldfärgad ram och var lite bredare men inte så lång som den gamla, fast den var så pass lång att hon kunde se sig själv i helfigur och det var hon glad för. Han hade köpt den när de var i Göteborg förra helgen, han hade varit så trevlig och snäll mot henne, hon hade fått välja vilken spegel hon ville av alla som fanns i affären. Den gamla hade sett sina sista dagar, den åkte i golvet några dagar innan de åkte till Göteborg. Han hade knuffat in henne i den och hon hade i ren reflex tagit tag i spegeln och den hade tappat sitt fäste från väggen och åkt ner med en smäll på golvet, den hade varit för tung för henne att håll emot. Han hade blivit skitförbannad på henne och beskyllt henne för att ha tagit sönder spegeln, inte ett ord om att det var han som knuffat in henne i den så den föll i golvet, det var aldrig hans fel, bara hennes. Hon hade fått skärsår i händerna och på ena foten av glasskärvorna, när han såg allt blod hade han mjuknat till lite och hjälpt henne att tvätta rent såren, plåstrat om henne och sagt att de skulle köpa en ny spegel när de skulle åka till Göteborg den kommande helgen, vilket de också hade gjort. Nu stod hon här framför den nya spegeln och tittade trött på sig själv, vad höll hon på med egentligen, skulle det verkligen vara så här? Hennes ansikte var sminkat och ärren och märkena syntes nästan inte alls, men hon såg dom. Hon såg dom och hon kände dom. Hon smekte sig själv med ena handen över sitt ansikte, hon tittade rakt in i sina egna ögon, vad såg hon? Vad och vem vad det som stod där framför henne? Hon kände inte längre igen sin egen spegelbild.