Älskling. Vi kommer inte dela varandras liv. Vi kommer inte stanna här.
Det har redan börjat, känner du inte det? Vi har kärleken, men inte hjärtat.
Livet är, återigen nu när våra själar släpper taget, en resa för var och en. Och vi kan hålla i varandra men vi kommer slitas itu. Sömmarna har redan börjat spricka. Det är inte ofta livet låter en helhet vara.
Och jag vet inte vart jag ska gå, för jag är så förändrad nu. Och jag vet inte vad jag ska göra, för livet är så annorlunda nu. Och jag kommer aldrig... och du kommer aldrig... och vi skulle aldrig... bara bli ett minne, eller hur?
Jag kanske ändå kan vara vid din sida trots att jag är här? Trots att vi inte vandrar tillsammans? Men det skulle livet inte tillåta.
Gift dig med mig. Gift dig med mig! Gift dig med mig och låt oss aldrig skiljas, så kan du vandra dina vägar och jag mina och kanske i nästa liv lever vi?
Sluta aldrig tänka på mig som din hustru, ens när en annan kvinna värmer dig en stund. Låt mig alltid finnas där, även när livet gör det.
Kanske är du tillräckligt stark att ta med mig i ditt liv, och kanske är jag tillräckligt stark att låta dig leva trots att jag är med dig.