Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Här försöker jag sätta mig in i en kvinnas känsloliv som förgiftats av föreställningar om perfektion. Sjuka kroppsideal som får en människa att kräla i ångest, i hemlighet. Magstarkt.


Fladderfittan

Jag drömde om sex.
Alla ville ha mig.
Jag ville ha alla.
Nere vid en strand kom han emot mig, kastade omkull mig.
\"Ligg med mig\".
Vi fick av oss kläderna och jag han tänka, fan jag är nyoppererad.
Det gjorde ont när han kom in i mig. Jag bet ihop omtöcknad av smärta. Sen slakade han, försökte få kuken att stå. Lönlöst, en annan kom över mig. Men med samma resultat.

Blygläppar trasiga som köttslamsor, lukt av liksår. Vätskande, varande och ständigt bultande.
Men ingen som vet, fladderfittans hemligeht.
Av skam klipptes dem av i hemligeht. Den kroppsdel som aldrig varit min, det som hindrat mig från att utvecklas från en flicka till kvinna.
En gång innan operationen hade jag sex med en kille, jag ångrar ingenting, då var allt fint. Men det kändes försent att ändra sig, jag hade vetat vad jag ville sen första gången jag hörde talas om underlivskirurgi.
Jag var sexuellthandikappad, ett missfoster, en drömmare.

En vecka sen nu, som jag låtsades ta bussen till jobbet men åkte raka vägen till sjukhuset. Med ingen vid min sida klädde jag mig i sjukhusets kläder.
Och utan att någon höll mig i handen sattes en kanyl i armen.
Och vetskapen stegrades till panik när jag för första gången slogs av hur fruktandsvärt ensam jag var, när giftet verkade. Men snart sov jag.
Påverkad av narkos och starka smärststillande tjippade jag gråtandes efter andan. Vem skulle komma och hämta mig.
Okej, sluta böla, du borde vara lycklig, du har genomfört din plan.
Målet är nått. Varför grinar du ditt otacksamma glin.
Blod och smärta, vänliga ansikten på svala sjuksköterskor. Snälla kan du lägga din svala hand på min febriga panna.
Ensam ensam ensam ensam, inför döden med skammen, ensam ensam.

Efter ett par timmar var jag tvungen att lämna den tygga sjukhussängen.
Halvvaägs hem var jag tvungen att kräkas, jag lutade mig mot en lyktstolpe och hulkade. Sur galla sipprade ut mellan mina läppar.
Där fanna han mig, bara för att fråga hur det var med mig.
Närmare än han kom, har ingen kommit.
Skrev mig sjuk den veckan, det hände på en måndag.
Det var synd om mig. Mamma tyckte synd om sin älskling som drabbats utav vinterkräksjukan som varken orsakade mig kräkningar eller diareé´.




Prosa (Novell) av uni
Läst 714 gånger
Utvald text
Publicerad 2007-02-24 14:35



Bookmark and Share


  PPQ
grattis till redaktionens val....det är en städnigt aktuell fråga. Kroppsidealen kan bli en del människors död.
2007-11-10
  > Nästa text
< Föregående

uni