Rosa

Det var storsjöyran, det var fest.
Det var en gång per år, det var tokröj.

Kvällen hade börjat framför spegeln, de hade bråkat. Det var två mot en så hade det alltid varit.
Hon var äldst men såg upp till sina yngre systrar, avundades, hatade och såg upp till dem sedan föralltid. Hon hade aldrig haft pojkvän de hade haft flera stycken, ja hon kunde faktiskt inte påminna sig om att de hade varit utan.
Det var hon som hade blivit kvar när de stack till Stockholm, en jävla loser. När L och S hade flyttat ner till Stockholm blev hon kvar på gården. Alla de vänner hon hade var gemensamma med systrarna och när de flyttat hade vännerna försvunnit. Hon hade alltid förträngt det faktum att hon var smärtsamt obetydlig utan sina systrar, nu när de var borta var ensamheten outhärdlig. Utan dem var hon ingen. Men hon var äldst måste hålla på värdigheten uppe, tog ingen skit där framför spegeln. I kväll skulle hon inte hamna i skymundan, det hade hon kommit överrens med sig själv om för länge sen, hade väntat på det här tillfället. Vägrade vara den fula systern från landet. Drog på sig den nya svindyra kjolen som hon läst att dom lovprisade i ELLE, den var omöjligt fel. De hade köpt vin att dela på. Vinet värmde inifrån ut och hon fick rosor på kinderna, hon var förväntansfull.
De fick skjuts in eftersom bussen både gick sällan och tog lång tid på sig att ta sig in till stan.
Östersund var som förvandlad. Det var magiskt hur den slumrande staden kunde pulsera av ungdom och musik. Det enda målet de satt upp för kvällen var \"presidentens\" tal till republiken jämtland. Hon spanade ut över folkmyllret, var precis lagom onykter och upprymd. Ville bara kasta sig ut i havet på jakt efter ett potentiellt hångel.
De slog sig ner vid ett öltält, köpte varsin öl. Konflikten och rivaliteten från tidigare på kvällen var som bortblåst, nu skrattade de tillsammans.
En efter en började de vänner som var Rosas bara på låtsas i sina systrars sällskap att dyka upp och slå sig ner runt omkring bordet. Mer öl beställdes in och Rosa tryckte undan alla känslor som välde upp inom henne, hon kunde tänka på det en annan dag. En gång per år unnade hon sig att vara vacker och omgiven utav vänner, hur ytligt det än må vara. Hon visste att, gör hon uppror nu leder det bara till ännu defenitivare ensamhet. Den här kvällen var en dröm, hon var en jämlike med sina systrar.
Hon kände på stämningen, den var elektriskt, det var en förtrollad kväll, någonting fantastiskt måste bara hända henne den här kvällen.
Vid det här laget hade hon tappat räkningen på hur många öl som hade slunkit ner. Hon började bli rejält kissnödig och hungrig.
Stanken inne på den provisoriska bajamajan var kväljande. Det började snurra fö henne där inne, hon ramlar ut, rakt i famnen på en gammal klasskompis.
Hon försöker hälsa men den gamla klasskompisen vänder sig om mot sitt sällskap och utbrister, men herregud.
Skit i henne. Nu är hon arg, och fan heller att hon går tillbaka till de falska fittorna i öltältet. Ensam beger hon sig mot en grill eller vad som helst. Hon måste ha mat.
Hon äter en älgkebab med blåbärsajoli och en till efter det. Köper en öl att ta med sig på sitt enmansrace runt på yran. The Ark! Hon älskar The Ark halvspringer med sin öl i handen mot scenen, knuffas mellan människor, snubblar på någons fot. Hon tappar sin öl i fallet och skrapa upp ena knät, det blir en reva i strumbyxan.
En hand hjälper henne upp. Handen tillhör en kille, över medellängd mörkt hår och glittrande blå ögon. \"Kom så går vi och köper en ny öl åt dig, jag bjuder, du gjorde dig väl inte illa?\" Alldeles omtumlad följer hon med honom, de går hand i hand. Nu skulle dom se henne! Hans hand är mjuk och varm.
Han köper henne en öl och kramar henne som hastigast innan han säger att han måste ta sig tillbaka till sina vänner innan de försvinner i massan.
Hon står kvar, han var hennes chans. \"Vänta, jag har tappat bort mina vänner kan jag få hänga med dig et tag?\"
\"Visst kom\" Han vinkar inbjudande med hela armen att hon ska komma åt hans håll.
Han är vacker och presenterar henne som sin kvinna när de kommer fram till hans fyra vänner som sitter spridda i en cirkel i gräset. Det vandrar runt en flaska med vodka i cirkeln. Hon tar tar flaskan och dricker tre djupa klunkar på raken. Applåder följer. Hon är drottning i cirkeln. Hon berättar med inlevelse om hur hon flyttat till Stockholm och bara är här hemma och hälsar på nu över storsjöyran. Hon måste kissa igen, går bakaom en buske. Hon har problem med att resa sig, faller åt sidan och spyr, blåbärskebab och sprit väller ur hennes mun och näsa. Hon torkar händerna i gräset, spottar och torkar bort mascara som runnit längst kinden innan hon tar sig tillbaka till sällskapet.

Sedan minns hon bara fragmentariskt.

Hennes mobiltelefon är borta. Förklarar sitationen, att hon inte kommer hem. De erbjuder henne att sova i deras hyrda lägenhet i centrala östersund.
Tacksam låter hon sig ledas bort i deras sällskap. Långt borta kan hon höra \"presidentens\" tal till republiken jämtland.
Över hennes axel kastar de fem vännerna menande blickar mellan sig.
De är jägare på väg hem med sitt byte efter en lyckad jakt.