~kättja~

Rösten skalv paniskt medan
kallsvetten rann allt
ymnigare för varje gång
han stötte kräklan
allt djupare i kalken

honungen svämmade över
alla breddar
klibbade ihop sidorna
i boken

rösten sprack

sakristian ekade av hans
upprymda pris

madonnan hade
gjort det

igen...