Jag såg dig ligga där vid trädet

dina vingar var trasiga

din vackra klänning hade färgats röd från dina uppskurna armar

dina rosen röda läppar var spruckna av frosten

dina vackra blå ögon skimrade i solljuset och jag kunde urskilja något silvrigt

som rann ner över dina kinder

du sträckte din hand mot mig och viskade något....


det var då jag mindes den kvällen på den silvriga bron

den kvällen som du och jag skulle lämna denna värld till en mycket bättre värld

det var den kvällen jag svek dig min vän, om jag nu ens får kalla dig för min

vän längre

förlåt...

jag saknar dig så mycket