Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Första texten på.. fem månader?


Kom och rädda mig.

Sitter i min säng och dör igen.
Sådär äckligt hemskt, men ändå
vackert på något sätt.

Försökte gömma mig från världen.
Försökte gräva mig ner i marken, 6 feet under,
men allt jag grävde i var i mina sår.
(Mina fingertoppar är blodiga).
Igen.



(Men i regnbågslandet
så finns det
inga tårar.)




Fri vers av Morgon
Läst 768 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2007-04-16 08:18



Bookmark and Share

  Ola Rydberg
Du får
verkligen fram smärtan på ett poetiskt sätt
applåd
2007-05-10

  Albert
blir så glad att se dig!

och så skriver du som... ja... bäst på nåt sätt

Och det skulle va kul att läsa en dikt om vackra blommor och sommarhimmel
visst kan du väl skriva en sån också?

Till mig? Till oss som väntat på dig?
2007-04-16

    ej medlem längre
hur kommer det sig, att man gräver i sina sår?
man gör det, och det här är bra. riktigt bra.
2007-04-16
  > Nästa text
< Föregående

Morgon
Morgon