Det skulle aldrig falla mig in att kalla dig lögnare.
Men du hanterar sanningen rätt illa.
Men visst, det är din grav du gräver.
Behåll dina skelettdelar, tugga på dina gamla ben.
Själv har jag tagit ett reningsbad.
Som en daggfrisk ros, vit, oskuldsfull går jag vidare.
Utan dig ser världen helt annorlunda ut.
Rent av uthärdlig, för att inte säga - underbar!

PS. Om du prompt ska skriva kärleksbrev till andra kvinnor i framtiden, kom ihåg att tömma byxfickorna.